Mathias Eriksson hade kontoret för sitt enmansföretag i en höghuslägenhet. När han renoverade den till en hyresbostad upptäckte han att det i köket fanns en risk för elbrand. Alltid när man ska göra något med elsystemet i samband med renovering av en höghuslägenhet, krävs det tillstånd av husbolaget.
En om dagen, två på den värsta
Så många elbränder uppstår det i Finland. I fjol statistikfördes 455. Ingen känner till antalet nära-ögat-situationer. Men det vet vi att företagaren Mathias Eriksson från Kotka råkade nyligen ut för en sådan situation.
Eriksson driver en enmans IT-firma. – Jag köpte en tvårummare som kontor för min firma med tillväxt som mål, berättar han.
Tvårummaren ligger på Kotkansaari i Kotka, i ett höghus som är byggt på 1970-talet. – Men sedan kom coronan och det gick tvärtom. Jag övergick till att ha kontoret hemma.
Eriksson beslöt att renovera tvårummaren till en hyresbostad. Han bad husbolaget om tillstånd att förnya köket. Tillståndet omfattade elarbeten samt förnyande av vattenledningar och fuktisolering. Han gjorde en del av renoveringsarbetena själv på samma sätt som han gjort i andra bostäder som han ägt.
– Arbeten som krävde tillstånd beställde jag av fastighetsskötselbolaget, säger han. – Jag tänkte att jag ska göra en fullständig renovering av köket och en ytrenovering av den övriga bostaden. Bostaden har havsutsikt och allt.
– Jag började ta loss maskinerna i köket enligt servicemannens anvisningar. När jag drog ut ugnen, såg allt bra ut. Den hade en bra, flexibel kabel. Men inuti fanns en överraskning.
Endast med tillstånd av husbolaget
I ett höghus är det bostadsaktiebolaget som bär ansvaret för elsystemet. Nuförtiden omfattar ansvaret även eluttag och strömbrytare.
Det här betyder med andra ord att om de blir trasiga så är det husbolaget som sköter reparationen. Om ägaren till bostaden vill byta ut fungerande eluttag och strömbrytare, ska hen även betala kostnaderna för det.
Det gjorde Mathias Eriksson i samband med renoveringen av hans tvårummare. Också en renovering som man själv bekostar kräver tillstånd av husbolaget.
– Om man i samband med en renovering rör vid saker som husbolaget ansvarar för, kräver det en plan samt behandling och godkännande av husbolaget, berättar disponent Juha Ranta på disponentbolaget Kotkan Isännöintipalvelu. – Det är också nödvändigt att uppge vem som är entreprenören. Det är först efter allt detta som man kan inleda arbetet.
I allmänhet finns det inga hinder för att få renoveringstillstånd eftersom det ligger i husbolagets intresse att bostäderna hålls i skick.
Frågan om var eluttaget ska placeras kan bli ett problem vid en renovering av badrummet. Enligt de nuvarande bestämmelserna ska den vara på minst 120 centimeters avstånd från duschen.
Centralerna föråldras
Det händer sällan att det görs en renovering i hela husbolaget som endast omfattar elsystemet.
– En elrenovering görs i allmänhet i samband med en rörreparation, säger disponent Juha Ranta. – Nya elledningar leds genom samma ställen som de nya vattenledningarna.
Tidtabellen bestäms av rörreparationen eftersom det är nödvändigt att förnya vatten- och avloppsledningarna med 30–50 års mellanrum. Däremot ”har elledningar i princip inte en livscykel”.
– Vi har hus vars elektricitet härstammar från 1930-talet, säger Juha Ranta. – De gamla ledningarna ser vilda ut men de har ett tjockt skal och är nästan eviga. De har gjorts för att hålla.
Till exempel när Mathias Eriksson renoverade köket i sin tvårummare visade det sig att elledningarna från 1970-talet var i gott skick.
Däremot föråldras elcentralerna i höghusen. Detta gäller både centralerna i lägenheterna och huvudcentralerna för hela huset. – De har inte tillräckligt med effekt och saknar jordfelsbrytare, säger disponent Ranta.
Jordfelsbrytaren bryter av strömmen till exempel i farliga situationer när en elapparat har gått sönder.
– Det största problemet är att centralerna i bostäderna är sådana att det inte längre går att lägga till fler hushållsmaskiner i dem och att säkringskorten är gamla, säger Ranta.
Under de närmaste åren kommer det att byggas laddningsställen för elbilar i gamla höghus. Det blir en utmaning för husens elsystem.
Det kan bli nödvändigt att utöka storleken på elanslutningen, förnya huvudcentralen eller byta ut parkeringsplatsens elkabel mot en starkare. – I de allra äldsta husen tål kablarna inte ens bilarnas kupévärmare för att inte tala om laddning av en elbil, säger disponent Juha Ranta.
Faran gömde sig i kapslingen
Elsystemet i Mathias Erikssons tvårummare var i skick. Även allt annat verkade att vara i skick tills han började ta loss den gamla ugnen från väggen. – När jag öppnade kapslingen såg jag att ändorna på kabeln hade smultit fast vid varandra under skyddsplåten över de 10 sista centimetrarna och blivit sköra, berättar Eriksson.
– Den andra änden såg precis likadan ut: de sista snuttarna av förbindningen hade blivit upphettade. Mellan dem fanns en kabel av fel typ som installerats i ett senare skede.
Han tillägger: – Det är just de här ställena från vilka eldsvådor får sin början. Renoveringen hade gjorts relativt nyligen – omkring millennieskiftet.
Under de senaste åren har det dött ett tiotal personer varje år i elbränder. Elbränder är bränder som uppstår till följd av fel i elapparater, fel installering, slarvig användning eller dåligt underhåll.
Mathias Eriksson ville i samband med renoveringen försäkra sig om att elektriciteten i hans kök fungerar säkert. – Ledningarna i väggen var i skick, men alla eluttag och strömbrytare förnyades och ny elektricitet drogs för nya hushållsmaskiner, säger han.