Torra vedträn, kontrollerad bränning, inget skräp som tände. De här råden ger dig miljövänlig och energieffektiv vedeldning. Dessutom bidrar vedeldning att sänka elkonsumtionstopparna vintertid när det är köldgrader ute. Det kan du se i din elräkning. Den milda levande elden får du som bonus.
Vilket slags ved lönar det sig att bränna i ugnen? Tekniska forskningscentralen VTT svarar att nästan alla trädarter som växer i Finland duger.
Björkved har det högsta värmevärdet och därför fungerar den bra i bakugnar och ackumulerande öppna spisar. Barrträd har ett lägre värmevärde och de sprakar när de brinner vilket gör barrträdsved lämpligast för ugnar med lucka och bastuugnar. Al i sin tur lämpar sig för bastueldning, spisar och öppna spisar.
Veden ska helst vara torr och ren. VTT har beräknat att om man bränner tio kilogram björk vars fuktighet är goda 20 procent, blir man tvungen att förånga två kilogram vatten. Om fuktprocenten däremot är 40, är det nödvändigt att förånga inte mindre än fyra kilogram. Energimängden i ett torrare vedparti är i det här fallet omkring 30 procent större.
Du känner igen torr björkved på ljudet När du slår ihop två vedträn hörs det ett klart klingande ljud i stället för en dov duns.
Spånskivor, målat och impregnerat trä ska inte brännas i en eldstad. När de brinner avger de skadliga och även farliga föreningar. Det samma gäller brännande av skräp. De bästa tändmaterialen är björknäver och tidningspapper. En mjölkburk med vaxad yta ersätter kommersiella tändbitar.
Underifrån eller uppifrån?
Om veden förvaras utomhus, ska du bära in en tillräcklig mängd vedträn en eller två dagar innan du ska använda dem för uppvärmning.
Ta ut askan från eldstaden och under gallret innan du placerar vedträna in i ugnen, då blir luftcirkulationen effektiv. Du har väl kommit ihåg sotningen? Du kan börja med att värma upp en kall ugn genom att bränna papper i eldstaden eller sotluckan för att mota ut den kalla luften från rökkanalen och skapa drag. Sedan kan du stapla vedträna rymligt i eldstaden.
Sedan kommer vi till den eviga frågan: Ska veden tändas underifrån eller uppifrån? Svaret beror på hur eldstaden är konstruerad och finns i eldstadens bruksanvisning. Du ska alltid följa bruksanvisningen. Om en bruksanvisning saknas, är det ett miljövänligare val att tända veden från övre sidan. Det skapar snabbt en ordentlig hetta ovanför veden och det uppstår mindre rök. Stäng ugnsluckorna när elden brinner väl.
Lägg till mer vedträn när den första satsen har nästan brunnit ner till en glöd. Stapla den andra satsen in i eldstaden med barksidan nedåt och relativt tätt. Då tänds vedträna snabbt och förgasningen sker lämpligt långsamt. Lämna ett tomt utrymme som motsvarar ungefär en tredjedel av eldstadens höjd.
VTT tipsar också att man inte i onödan ska röra om i elden eftersom det stör förbränningen.
Du sparar i kostnaderna
Det lönar sig att bränna ved på vintern särskilt i småhus med elvärme och i semesterbostäder. När naturlig eld skapar värme går det åt mindre el. Under de kallaste kölddagarna förbrukas det mycket elektricitet i hela landet och då är även priset på el högre än vanligt.
En kubik travat mått av björkklabbar innehåller omkring 1 700 kWh energi. När en bra, ackumulerande eldstad har en verkningsgrad på 80 procent eller högre, kan du med en kubik björk ersätta drygt 1 000 kWh el – eller 100 liter lätt brännolja. Detta är en betydande mängd och med andra ord lönsamt, även om du behöver köpa veden.
De nyaste eldstäderna är mer effektiva än de gamla, här ett tips till: Om du planerar att bygga ett semesterhem eller ska förnya en 10–20 år gammal ugn, ska du noggrant undersöka eldstadens tekniska egenskaper – vilken typ av eldstadsmodell passar för just ditt hus? Exempelvis virveleldstaden representerar de nya teknikerna som bidrar till ren förbränning. Utsläppen från den här typen av eldstäder är 20–50 procent mindre än från de äldre modellerna.
I Mellaneuropa bekämpar man rökolägenheterna från vedeldning genom att aktivt förnya gamla ugnar och installera elektrisk filterutrustning i ändan på skorstenarna. Filtren kan höra till framtiden även i Finland eftersom tekniken utvecklas hela tiden. En av de nyaste innovationerna är ett förfarande som utvecklats i Laboratoriet för partikel- och aerosolteknik vid Östra Finlands universitet. I förfarandet snappas sotpartiklarna från eldstaden i en så hög temperatur att de brinner bort nästan av sig själv.
Emot utsläpp
Vad har rök för olägenheter?
Det uppstår alltid mikropartiklar när man bränner ved och cancerogena PAH-föreningar som är giftiga för cellerna, påpekar Institutet för hälsa och välfärd THL. Även när veden är torr och ren och brinner effektivt, uppstår det av dessa utsläpp.
I de flesta fall framskrider förbränningsprocessen dock inte effektivt från början till slut. Långsam tändning, förbränning med svag låga och dålig ved fördubblar ofta tiofalt – till och med hundrafalt – partikel- och PAH-utsläppen jämfört med förbränning som har en hög verkningsgrad.
Risken blir större om man bränner skräp. Vissa plastsorter utsöndrar mycket farliga furaner och dioxiner när de brinner – speciellt om de brinner dåligt.
Rökproblemet blir mer påtagligt vintertid eftersom röken och dess partikelutsläpp ofta hänger kvar på låg höjd över gården och transporteras med ventilationen inomhus. I glesbygden utgör problemet dock inte en lika stor risk för grannsämjan som i tätorter.
Hur ser ren förbränning ut om man kikar in i skorstenen? Den ser egentligen inte ut som någonting alls. Ju vitare röken är, desto mindre är utsläppen – och desto renare samvete har den som använder vedeldning.