När du oroar dig över elpriset, energikrisen eller kriget i Ukraina så hjälper en smidig vardag dig
att orka. Experten påminner om att det är nödvändigt att emellanåt tanka positiva tankar och fira.
Först var det coronan som fick oss ned på knä, sedan bröt kriget ut nästan i grannen, i Ukraina. Ovanpå allt det andra är det nu även nödvändigt att spara el, den globala ekonomin skapar oro, räcker mina pengar till? Är ljuse i ändan på tunneln släckt på grund av
sparåtgärder – var kan jag få energi till mig själv?
– I kristider är det lika viktigt med fester som att leva i vardagen, säger arbetspsykolog Liisa-Uusitalo-Arola.
– När tankarna börjar kretsa kring bekymmer och det känns att väggarna faller över en, glömmer vi ofta de enkla grundläggande frågorna. De är regelbunden livsföring, tillräcklig vila och motion samt hälsosam kost. Genom att sköta om så pass enkla frågor orkar man
bättre, tillråder arbetspsykolog Liisa Uusitalo-Arola.
Hon vidareutbildar yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården att måna om såväl deras egna som klienternas krafter. Dessutom hjälper Uusitalo-Arola utmattade klienter att återhämta sig. Hon har bland annat skrivit boken Terapian tarpeessa? tillsammans med psykoterapeuten och utbildaren Katri Kanninen. I sitt arbete ser Uusitalo-Arola helt konkret att finländarna börjar digna under den börda som undantagsåren har skapat. Utmattade människor har just nu svårare än i allmänhet att finna en ny riktning i livet.
– Exempelvis en livsomställning, såsom att byta arbetsplats, kan utgöra en utmaning eftersom vi lever i en väldigt osäker världssituation.
Enligt Uusitalo-Arola påminner nuläget om lågkonjunkturen på 1990-talet. Konsekvenserna av den kändes ännu långt efteråt. Arbetspsykologen förmodar att effekterna av pandemin, kriget och energikrisen kommer att vara synliga ännu många år framåt i tiden.
– Jag är framför allt orolig över de unga som växer upp mitt under exceptionella förhållanden. Det kan vara svårt för dem att knyta sociala nätverk efter flera år på distans. Detta betyder att ungdomstidens viktiga livsfas kan ha blivit på hälft.
Oro berättar om frågor som är viktiga för dig själv
Uusitalo-Arola säger att det är normalt att känna sig orolig eller ångestfylld i utmanande livssituationer. Saker som känns beklämmande och som du reagerar på, berättar samtidigt vad som är viktigt för dig själv och dina närstående. Det kan till exempel ha varit möjligt att hantera rädslan för corona, om man inte själv blivit smittad. När den första familjemedlemmen insjuknar kommer pandemin nära inpå och blir plötsligt verklig.
– För många har särskilt tröttheten som slår till efter coronan kommit som en överraskning som kan få tankarna att snurra.
Enligt Uusitalo-Arola har kriget i Ukraina däremot väckt den finska sisun som tar sig uttryck bland annat i viljan att hjälpa. Trots det kan undantagsförhållanden som pågår i flera år orsaka stress och börja även störa sömnen. Långvariga sömnsvårigheter är en alarmsignal som det gäller att reagera på.
Arbetspsykologen tipsar att man kan ha ett häfte på nattduksbordet i vilket man skriver upp sina tankar på natten, när man vaknar. Man kan också hålla en orospaus en gång om dagen och skriva upp alla saker som snurrar i tankarna. Bekymren kan delas in i frågor som ligger på eget ansvar och frågor som andra ansvarar för. Den tredje typen av bekymmer är sedan sådana som ingen enskild människa kan göra något åt. Vi kan inte styra den globala ekonomin, men vi kan styra våra egna val.
– Det är inte hälsosamt att grubbla på världsomspännande bekymmer. Däremot kan man fundera på vad man kan göra åt saker som man själv ansvarar för.
Ut ur en återvändsgränd med hjälp av andra
Människor har ett naturligt behov av att söka sig till andra människor i kristider. Det sämsta alternativet är att så att säga bli liggande i elden och lämna sig ensam med sin stress och sina bekymmer. Därför är det nyttigt att upprätthålla sociala nätverk. Det är bra att du öppet berättar om ditt illamående för vänner eller bekanta och på det sättet få någon att lyssna till och notera dina behov. Samtidigt visar du förtroende för andra människor.
– Det är bättre att anförtro sig i tid än att låta sina problem bli till en stor knut. Det är få som söker hjälp för tidigt. Det lönar sig att tala om skuldproblem innan skuldkänslorna blir så starka att man inte längre vågar söka hjälp.
Om man inte har en pålitlig närstående person finns det avgiftsfria terapitjänster på nätet, som erbjuds av yrkesverksamma inom psykisk hälsovård. Bland annat Mieli ry erbjuder sådana tjänster. Du hittar tjänster även på webbplatsen Mielenterveystalo.fi. En del av tjänsterna är tillgängliga genast medan det för andra krävs remiss av en läkare.
Enligt Uusitalo-Arola visar forskning att man genom att hjälpa andra stärker tron på att man själv klarar sig. Genom att exempelvis hjälpa andra skyddar och främjar man sin psykiska hälsa.
– Till exempel i en situation där ens liv är hotat, såsom en gisslansituation, är det personer som har en flyktplan som klarar sig bäst. De försöker agera på något sätt och hjälper samtidigt andra att fly.
Det sämsta alternativet är att låta situationen ta över när en kris inträffar. Det är dock inte alltid möjligt att välja sin egen reaktion. Orsaken till att någon blir lamslagen kan vara svåra, övermäktiga upplevelser som har lett till en tendens att reagera genom att bli paralyserad. I sådana fall hänvisar Uusitalo-Arola personen till att söka hjälp. Det är också en god idé att se tillbaka på sitt liv.
– Vi glömmer ofta hurdana kriser eller utmaningar som vi redan har klarat oss igenom och sättet på vilket vi gjorde det.
Glöm inte att fira!
Om livet är en räcka utmaningar, händer det lätt att vardagen börjar snurra kring hur man ska klara sig. Då behövs det sådant som ger resurser. Uusitalo-Arola påpekar att det är lika viktigt med fester som att leva i vardagen. Fester är en del av självvården.
– Det gäller att tanka sådant som är trevligt och positivt. I tiderna satsade man åtminstone i Österbotten på fester även i fattigare förhållanden. Bröllop firades i ett par veckor och även begravningar i en vecka.
Arbetspsykologen hämtar själv kraft ur sin körhobby. Hon säger att körsången ger henne en djup och kraftgivande kontakt med de övriga medlemmarna i kören. Hennes egen familj och goda vänner ger också stöd.
– Jag kommer från landet. Jag märker det särskilt när det uppstår undantagsförhållanden. Då kontrollerar jag genast att det finns tillräckligt med ved i huset.