Merparten av hemmets energi går åt till endast några objekt. Genom att fokusera på uppvärmning, varmt vatten och bastubad uppnår du betydande inbesparingar utan att göra vardagen mindre bekväm.
Elräkningen väcker diskussion men det lönar sig att inte snöa in sig på detaljer när man vill spara. Att ta loss laddare för mobiltelefoner eller släcka LED-lampor har en marginell effekt. De verkliga resultaten uppstår på de ställen som på riktigt förbrukar energi. När du förstår de stora helheterna i hemmet åstadkommer du stora inbesparingar med litet besvär.
1. Uppvärmning och stoppande av ”värmeläckage”
Uppvärmningen frossar i sig mest energi i hemmet: redan uppvärmningen av utrymmena står i allmänhet för mer än hälften, ofta omkring 60–70 procent av hushållets energiförbrukning. Det första steget är dock inte att ställa in termostaten på en lägre temperatur, i stället gäller det att försäkra sig om att hemmet är vältätat.
I många hem håller man en hög temperatur bara för att det drar i rummen. När fönstren och dörrarna tätas försvinner känslan av drag och rumstemperaturen kan sänkas med 1–2 grader utan att boendekomforten blir lidande. En sänkning redan med en grad minskar uppvärmningskostnaderna med cirka 5 procent. Bara genom att täta är det möjligt att spara upp till 5–20 procent av uppvärmningsenergin.
Om du har en luftvärmepump ska du kolla att den inte är inställd på ”auto” på vintern. I så fall är det möjligt att den börjar kyla ner inomhusluften, om braskaminen eller ugnen höjer temperaturen. Använd alltid uppvärmningsfunktionen och ställ in pumpen 2–4 grader högre än värmeelementen varvid den effektiva pumpen utför det huvudsakliga arbetet.
Gör det själv-tips: Testa tätningarnas skick med ett pappersark. Om arket glider lätt mellan det stängda fönstret har tätningen förlorat sin elasticitet. En korrekt tätning är i allmänhet 2–3 millimeter tjockare än springan som ska tätas.
2. Varmt vatten – den näst största utgiftsposten i hemmet
Omkring 15–16 procent av energiförbrukningen i de finländska hemmen går åt till uppvärmning av varmt bruksvatten. Det är bra att komma ihåg att varmvattnet kostar i Finland ungefär 2–3 gånger mer än det kalla vattnet beroende på ort och boendeform.
Den största inbesparingen hittas i duschtiden. En 20 minuter lång dusch dagligen förbrukar på ett år lika mycket energi som hemmets alla elapparater och belysning tillsammans. Om en fem minuter lång dusch kostar omkring 150 euro om året så stiger priset redan till 450 euro, om du njuter av duschen i 15 minuter. Genom att förkorta duschtiden från 10 minuter till 2 minuter sjunker energiförbrukningen per gång från 4,7 kilowattimmar till endast 0,9 kilowattimmar.
Kom även ihåg: om din lägenhet har en egen varmvattenberedare ska du ställa in dess temperatur till 55–60 grader. Om vattnet är hetare än det så ökar det värmesvinnet, men på grund av risken för legionellabakterier rekommenderas inte en temperatur under 55 grader.
3. Håll ordning på elbastun och golvvärmen
Bastuaggregatet är den apparat i hemmet som har den högsta effekten, men golvvärmen i badrummet är ofta den största överraskningen. Om du håller dörren öppen försöker golvvärmen värma upp hela lägenheten, vilket kan förbruka mer el än den sammanlagda övriga elförbrukningen i en liten lägenhet. Håll dörren till badrummet stängd och ställ in värmen, så att golvet känns neutralt under foten (cirka 23–24 °C).
Måttligt bastubad sparar energi När du värmer upp bastun till 100 grader förbrukar det till och med 30 procent mer el än ett bastubad i vänliga 70–80 grader. Börja bada genast när bastun är varm och stäng av bastuaggregatet när du badat färdigt. Eftervärmen är tillräcklig för att torka upp bastun och tvättutrymmet.
Om du har ett börselavtal, det vill säga att du betalar enligt marknadspriset (spot-priset) för din el, ska du tidsinställa uppvärmningen av bastun och beredaren till de förmånliga timmarna på natten. Detta ger direkta inbesparingar i euro även om elmängden som förbrukas är oförändrad.