Byggandet av vindkraft väntar på grönt ljus från data- och väteekonomin

Intressebevakningsdirektör Matias Ollila vid föreningen Suomen uusiutuvat ry konstaterar att de planerade vind- och solkraftsprojektens öde beror på hur de industriella investeringarna förverkligas.

– Detta betyder såväl nya produktionsanläggningar som energirenoveringar av existerande fabriker.

Det är osannolikt att ett enda vindkraftverk färdigställs i Finland år 2026 eftersom det ekonomiska läget är svagt, bedömer Ollila.

– Investeringsbeslut har fattats i år och de kommer att synas åren 2027–2028 i form av nya förverkligade vindkraftsprojekt. Det tar i allmänhet ett par år att bygga en vindkraftpark.

Flexibla lösningar på industriell nivå, tack!

Det syns dock redan ljusglimtar inom industrin: det byggs till exempel allt fler datacentraler i Finland som behöver mycket elektricitet.

Ollila vet att det finns en oro för att de energiintensiva datacentralerna kommer att leda till högre elpriser, men det finns ingen orsak att oroa sig alltför mycket.

– Förutsatt att det samtidigt byggs förnybar produktion hålls elpriset på en skälig nivå.

För datacentralerna – och även för de övriga industriella aktörerna – önskar Ollila lösningar som ökar flexibiliteten.

– Det är viktigt att få ökad flexibilitet för att elsystemet ska fungera bra.

Väteekonomi kan vara en faktor som bidrar till flexibiliteten. Om gasnätet i Finland börjar transportera grönt väte enligt Tysklands modell uppstår det ett helt nytt ”ekosystem för gaser”.

– Väteekonomin kan göra försörjningsberedskapen starkare och introducera nya produkter, såsom e-metan på marknaden.

Rent väte är dock inte rent på riktigt, om det inte produceras med förnybar energi. Det är orsaken till att vindkraft behövs också för att få fart på väteekonomin. Det finns gott om planer: enligt en färsk projektlista har det gjorts planer för cirka 56 gigawatt (GW) av vindkraft på land i Finland.

När får vi vindparker till Östra Finland?

Utöver lågkonjunkturen är det även andra faktorer som bromsar upp branschen. Ollila säger att vindkraftsbranschen har i mer än femton år strävat efter att utvidga från de västra regionerna till nya områden, särskilt till Östra Finland så att elproduktionen ska fördelas jämnare.

– Den gångna kalla vintern är en påminnelse om hur viktigt det är att bygga vindkraft också i de östra och södra delarna av Finland. Finland är ett vidsträckt land och det blåser ofta någonstans – exempelvis i Östra Finland när det är vindstilla i Norra Österbotten, sammanfattar Ollila.

I Östra Finland bromsas byggandet upp av Försvarsmaktens territorialövervakning eftersom vindkraftverk eventuellt kan störa radarsystemen i närheten av gränsen. Det finns dock lösningar på situationen och även möjligheter att få EU-finansiering – förutsatt att det finns politisk vilja.

– Frågan har utretts tillräckligt. Nu behövs det mer lösningsinriktat arbete.

Regleringen är besvärlig

– Senast under nästa valperiod är det nödvändigt att fastställa de områden i Östra Finland som är bäst lämpade för vindkraftsproduktion och inleda en reform av territorialövervakningen, uppskattar Ollila. – Smidig planläggning och ett starkare stamnät behövs för att backa upp lösningen.

– Det glöms ofta bort att det inte är vindkraftsaktören som beslutar om platsen för byggandet, det är i stället landskapsplanen och särskilt delgeneralplanen som avgör den frågan.

Lestijärvi Wind Farm Foto: OX2 Joonatan Suokas

KSOY ska tredubbla sin vindkraftsproduktion i Lestijärvi

Vindkraftverket i Lestijärvi är KSOY:s hittills största investering i vindkraft. Det gör bolagets vindkraftsproduktion tredubbelt större och den årliga produktionen ökar till över 200 gigawattimmar (GWh). Detta motsvarar den årliga förbrukningen för fler än 13 000 egnahemshus med elvärme.

KSOY äger via Kymppivoima en andel på 10 procent av produktionen vid vindkraftparken i Lestijärvi. De övriga ägarna är OX2, Oulun Energia och Kuopion Energia.

Den färdiga vindkraftsparken överläts till ägarna i december 2025. Vindkraftsparken med totalt 69 kraftverk har en sammanlagd effekt på 455 megawatt och är därmed den största i Finland.

Bolagets elproduktion har i enlighet med strategin gått över till kolneutral elproduktion

En övergång till kolneutral elproduktion har varit KSOY:s strategiska mål på lång sikt. Omvandlingen inleddes i början av 2010-talet när bolaget började investera i kärn-, vatten- och vindkraft. Samtidigt avstod bolaget i etapper från ägarandelarna i föråldrade och ekonomiskt olönsamma stenkols-, olje-, naturgas- och torvkraftverk.

Nu är vår elproduktion kolneutral. Motsvarande siffra var för tio år sedan endast 51,8 procent. Färdigställandet av anläggningen Olkiluoto 3 och inledandet av regelbunden elproduktion år 2023 har varit den största enskilda förändringen i KSOY:s produktionsstruktur.