Många konsumenter oroar sig över elpriset. Samtidigt byggs det väldiga, men ofta osynliga elkonsumenter i Finland, nämligen datacentraler. Många funderar över vilken roll datacentralerna kommer att spela i elförbrukningen i framtiden. Även om de ökar efterfrågan på el har de en överraskande mångsidig andel på energimarknaden och de kan föra med sig nya lösningar.
Foto: Hyperco Oy
Datacentralerna väcker frågor
Det är ett faktum att datacentralerna använder enorma mängder el. Särskilt användningen av artificiell intelligens accelererar förbrukningen. Stamnätsbolaget Fingrid uppskattar att den nya industrin kan öka vår elförbrukning med upp till 60 terawattimmar på ett årtionde.
Exempel: Microsofts datacentral på 200 megawatt, som byggs i Esbo förbrukar kalkylmässigt cirka 1,66 terawatt el om året när nyttjandegraden är 95 %. Mängden motsvarar den totala elförbrukningen per år för hushållen i Åbo. Med andra ord motsvarar en stor datacentrals elbehov den totala elförbrukningen hos hushållen i en medelstor stad i Finland.
Efterfrågan skapar även ny, förmånlig el
Datacentralerna har ett kontinuerligt elbehov – 24 timmar om dygnet. Detta gör dem till idealiska storkunder i nya energiproducenters ögon. Datacentralerna ingår långfristiga elavtal om användning av vindkraft.
Detta köplöfte är en avgörande faktor som säkerställer finansieringen för nya rena kraft-
verk. Med andra ord påskyndar datacentralernas stabila efterfrågan produktionen av ny el, vilket bidrar till att hålla partipriset på el stabilt och förmånligare på lång sikt.
Vad händer när det inte blåser?
Det stämmer att prisvariationerna ökar när elproduktionen baserar sig på vind. Konsumenterna oroar sig med rätta över att datacentralernas konsumtion, som inte alls är flexibel ska skjuta trycket på flexibilitet och pristopparna över på hushållen när det är vindstilla.
Det finns dock två lösningar på det här och den ena är i dina händer:
1. Systemlösningar:
I framtiden är det möjligt att koppla datacentralernas reservkraftkapacitet (batterier och generatorer) till att stödja elnätet under dyra stunder. Dessutom uppmuntrar Fingrid de stora konsumenterna att använda el mer flexibelt.
2. Egen beredskap:
Det bästa sättet att förbereda sig på pristoppar på kort sikt är att flytta på den egna konsumtionen. Genom att förlägga exempelvis laddningen av din elbil eller uppvärmningen till de förmånliga, blåsiga timmarna, skyddar du dig mot de dyra timmarna och samtidigt bidrar du till att balansera elsystemet. Genom datacentralerna är varje konsument en del av lösningen.
Datacentralen betalar tillbaka: elförbrukningen kan värma ditt hem
Enorm elförbrukning producerar oundvikligen en stor mängd värme. Det är möjligt att vända
denna utmaning till en möjlighet. När värmen styrs till fjärrvärmenätet minskar det behovet av att använda andra energikällor.
Från utmaning till lösning
Även om datacentralerna utgör en stor utmaning för elförbruk-ningen är de samtidigt en del av
lösningen. De påskyndar övergången till ren produktion och erbjuder möjligheter att utnyttja spillvärme.
Det ökande utbudet av förnybar energi tillsammans med de framtida flexibla datacentralerna bidrar till att stabilisera partipriset på el. Genom smart planering och styrning av den egna konsumtionen kan Finland vända denna industriella tillväxt till nytta för konsumenterna.
Datacenterinvesteringar i Finland per plats. Kartan är vägledande. Källa: EK 8.10.25
Datacentraler byggs även inom KSOY:s verksamhetsområde
Några stora datacentraler är under byggnad och planering inom KSOY:s område.
- Googles 7:e datacentral, Fredrikshamn
- Hyperco, Kouvola
- Nova Complex, Lovisa
- Fortums datacentralreservering, Orimattila
De största datacentralerna ansluter direkt till Fingrids stamnät, berättar Esa Niemelä från enheten Drift och partnerskap. Kymmenedalens Elnät levererar elen till byggplatsen i byggfasen av centralerna och eventuellt en permanent reservanslutning till några av objekten. Vi kan även leverera den egentliga elanslutningen till mindre datacentralprojekt.
Datacentralernas inverkan på vårt elnät är beroende på var centralen placeras och vilka vägar elen löper, säger Niemelä. Om det är Kymmenedalens Elnät som levererar elanslutningen har det även en inverkan på nätets kapacitet, berättar Niemelä. Nätet ska vid behov förstärkas utgående från kundernas behov.
Varje gång en stor elanvändare ansluter sig till nätet är det nödvändigt att granska elnätets situation och eventuellt utveckla nätet, vilket kan leda till investeringskostnader för bolaget. Å andra sidan får vi också intäkter från datacentralerna och övriga stora industriaktörer bland annat i form av anslutnings- och nätserviceavgifter. Omfattningen av behovet att utveckla elnätet är beroende på många faktorer, bland annat läget och det omgivande nätet. Samtidigt utnyttjas dock elnätens kapacitet ännu mer effektivt och det kan på lång sikt dämpa trycket att höja nätserviceavgifterna.
Esa Niemelä påpekar ytterligare att när det uppstår ny industri i området och samhällets infrastruktur utvecklas så lockar det i allmänhet flera aktörer till området. Det är i sin tur en utmärkt sak med tanke på kommunernas och våra verksamhetsområdens livskraft.